Idag uppmärksammas anhöriga och närstående med en egen dag

Vi har alla någon gång varit anhörig till föräldrar som behövt stöd på äldre dagar eller har en partner eller barn som är sjuka och kräver vår uppmärksamhet. Det är en del av livet och något man inte tänker på förrän man är där och försöker att hantera vardagen samtidigt som man vill vara stöd för den som är sjuk.

Det är en ekvation som inte alltid går ihop och många närstående går på knäna för att orka med. Hur kan vi förhålla oss till en situation där kraven är större än de resurser vi har? Härifrån uppkommer det dåliga samvetet, känslan av att inte räcka till och det leder oftast till att man klankar ner på sig själv. För den som är sjuk kan känslan av att bli en börda lika tung som själva sjukdomen.

Hur kan vi ta oss ur en situation där bägge partner mår dåligt på olika sätt?

Jag tror att en öppen och ärlig kommunikation är viktig för att tydliggöra att man gärna vill men inte alltid kan. Att man vågar titta på andra lösningar och inte tro att man kan göra allt själv. Att be om hjälp är bland de svåraste, men också att ta emot hjälpen när den erbjuds. Att vara snäll mot sig själv, att ge sig själv tid till återhämtning även om det rör sig om 10 minuter av stillhet,mindfulness eller en kort promenad.

I teorin är allt enkelt men i praktiken kan det visa sig svårare. När min man fick sin diagnos insåg jag med en gång att det var allvar och tog ett beslut att vara hemma med honom under hans sista månader i livet. Trots att jag bara hade honom att ta hand om, förutom mig själv och mina söner, så kunde jag inte alltid få till den återhämtning jag hade behövt hur mycket jag än ville.  Jag kom inte ut på dagliga promenader då min man inte kunde vara själv. Min räddning var att jag hade meditation och qigong med mig i bagaget och arbetat med stresshantering i många år. Ändå så kunde jag se att efter att min man gick bort var jag i fysiskt dåligt skick och orkade knappt upp för trappor utan att flåsa.

Hur kan vi stödja närstående

• Låt personen veta att du finns där om man behöver prata.
• Skicka hellre ett textmeddelande än att ringa då det många gånger kan vara svårt att prata ostört.
• Skänk ett presentkort på en matkasse eller kom förbi med något gott hemlagat.
• Skicka iväg den närstående på en massage eller några timmars egentid medans du håller den som är sjuk sällskap.

För dig som är närstående, framförallt var snäll mot dig själv för du gör så gott du kan! Våga be om hjälp och framförallt ta emot hjälp som erbjuds.